Hon var en människa med en djupfryst själ
en helt livlös marionett
Försökte förgäves att leva mer
men det var inte lätt

Hon trampade lydigt runt i sitt ekorrhjul
som hon gjort i så många år
hon sökte förgäves sitt paradis
och hon fällde tyst en tår

DÖDA ÖGON I DÖDA STÄDER
DÄR FINNS INGEN PLATS FÖR LIV

Hon flyttade hit i kärlekens namn
men som allt annat tog den slut
istället för att bli en lycklig tid
blev allt en ändlös tyst minut

Hennes hopp rann med blodet ut
en gråkall afton i april
men hon märkte ingen skillnad mot förut
allting stod ju lika still

DÖDA ÖGON I DÖDA STÄDER
DÄR FINNS INGEN PLATS FÖR LIV

Blå ögon som var så fulla av liv en gång
är nu lika tomma som en schlagersång
din blick som förr var så full av liv och skratt
är nu helt livlös, så blank och så matt