|
Lyric provided by www.seekalyric.com |
Jag minns så väl när jag var barn jag var alltid sist till kvarn Och varje gång ni valde lag blev jag alltid ensam kvar Och när ni lärde mig att hat har en kall metallisk smak Men kanske vandrar det en ängel vid min sida som har läppstift, som har svart och spretigt hår som nånting ni aldrig såg nåt ni aldrig kan förstå som en poster på the Cure som en poster på the Cure För ni ska veta att jag sov under en poster på the Cure Var var era hjärtan '82? Var de för kalla för att slå? Det föll en stjärna i mitt hår som nånting ni aldrig såg Och varje natt i tusen år föll det stjärnor i mitt hår Och varje dag i gryningen steg de upp mot himmelen Men varje kväll i skymningen föll det stjärnor om igen För kanske vandrar det (?) änglar vid min sida varje natt och varje dag, sen tusen år som nåt ni aldrig såg nåt ni aldrig kunde nå Ni ska veta att jag sov under en poster på the Cure för ni sjöng fel, jag sjöng The Walk under en poster på the Cure Var var era hjärtan '82? Var var era hjärtan '92? Var de för kalla för att slå? Var var era hjärtan '82? Var de för kalla för att slå? Var de för kalla för att slå? |