|
Lyric provided by www.seekalyric.com |
Jag har en vän som kallas tiden hon går aldrig dit jag vill hur många gånger ska jag skrika sakta ner det går för fort kära du stå still hon är eftertänksamheten hon tänker först och handlar sen hur många gånger ska jag gråta skynda på kom igen vi skulle gått för länge sen hon är inte särskilt pryd hon sätter gärna dig i skiten när hon springer står du kvar och du står ensam där i skiten undrar vart tog alla vägen Låt ljusen brinna ner tills ingen ser att du gråter nej inga drömmar är för små kan du förstå att tiden leker att hon talar i gåtor hon är min bästa vän och jag vet hon kommer åter när jag behöver henne som mest saktar hon ner och inget säger att hon gärna förlåter Alla misstag suddas ut dem säger att allting läker sig med tiden och då vet du hon va där har dig kär mer kärlek kanske något smått förvriden Jag har en vän som kallas tiden en vän jag sällan hälsar på för jag vill glömma henne, gömma henne, fördöma henne och döma henne för hennes sätt att gå. jag har en vän som kallas tiden och det säger jag till dig, för att jag hatar henne men älskar dig för någonstans i drömmarna så får jag har dig här hos mig. |