|
Lyric provided by www.seekalyric.com |
Ingen vet ordens rätta tyngd som du Ingen vet som du Ingen begrep att fånga mig med ord som du Det var så jag föll till slut Och ändå kunde aldrig läppar tala rakt till mig Och ändå lät du aldrig rädslan sippra genom dig, nej Du var tyst men flickan som du kysst ville ha mer Mer än det hon tilläts se Aldrig så ljudlöst Aldrig så hudlöst Har förälskelsen frusit fast Ligger tillgiven till last i mig Aldrig så ljudlöst Aldrig så hudlöst Har förälskelsen frusit fast Ligger tillgiven till last i mig Och vägrar bli ett minne utav dig Den första natt jag sov bredvid dig i din säng Jag drömde att du kom bort Bland massa folk, allt var mörkt jag ropade Låtsas inte som du aldrig kände nåt Nu är vi här och jag vill ha dig som jag ville när Jag var hud under dina fingrars glädjebud Med ditt huvud mellan mina höfter stod det klart Men allting var borttagbart Bara jag som vägra' vara smart Aldrig så ljudlöst Aldrig så hudlöst Har förälskelsen frusit fast Ligger tillgiven till last i mig Var det här allt? Var det här allt? Är det här berättelsen om oss? Slutar och får slitas loss från mig Varför stannar du då kvar i mig? |