|
Lyric provided by www.seekalyric.com |
Jag är ganska bra på pingis och flipperspelens prins Jag har aldrig fått däng i trivial pursuit så vitt jag mins Jag kan simma som en säl och teckna litegrann "Ich spreche Detusch", skulle jag också vilja påstå att jag kan Jag kan fritera mozarella, jag kan yla, gnälla, skälla Nästan otäckt likt min storasysters hund Jag är bowlingbanediva, på en dator kan jag skriva Inte långt från elva tecken per sekund Men detta är väl medelmåttiga egenskaper, ja det tycker säkert ni Men då har jag inte nämnt det jag är överlägsen i På det här är jag unik, jag är den ende av mitt slag För jag har insett sen en tid tillbaks att världens sämsta pojkvän Ja det är jag! Jag kommer hem vid tre på natten när jag lovat komma tio Sitter klistrad framför TV'n när vi bestämt att gå på bio Jag är aldrig spontan, sover bort halva dan Vill du ha en hemmakväll, då vill jag ut på stan Ska vi nån gång ut och äta, vill jag gå på burgerking Har vi en ledig dag, bara du och jag, då vill jag ingenting Jag är smutsig och lat, jag lagar urusel mat Kallar dig pedant och din kritik för jävla tjat Jag är tråkig, tyst och dyster, men jag flirtar med din lillasyster Talar vitt och vackert om mitt ex Jag fattar aldrig dina skämt, jag gör bort mig nästan jämt Jag brukar plocka fram en serietidning om du vill ha sex Jag lånar dina pengar, jag är nästan alltid pank Men snabb som fan att påpeka din blygaste skavank Det är mer en regel att du gråter när vi ses än undantag Tacka fan för det, jag menar världens sämsta pojkvän är ju jag! Nu undrar ni väl alla "varför gör jag som jag gör?" "varför är jag en sån apa?", "Varför har jag sånt humör?" Jag lovar mina vänner, när jag får mitt första pris Ska jag avslöja historien bakom världens största gris Jag ska stå där högst på pallen med en folkölshatt på skallen Mellan glädjetårarna ska jag klämma fram; Att jag vill dela denna ära, med dig mitt hjärtas kära Denna sorg, självförakt och skam För kom inte och påstå att jag inte gjort mitt bästa Jag klädde dig i guld och rosenblad Och fast än jag var sliten bet jag samman för det mesta I någon barnslig tro att du skulle bli glad Men är man inte bäst på jorden, är man inte nog för dig Och det märktes i allt du gjorde, allt du sa Vill du svara på den fråga, som i veckor har gnagt i mig Är det verkligen mig du vill ha? När du sa att Rosorna jag köpte dig var alldeles för röda Sången som jag skrev till dig var alldeles för lång Mina kyssar var som vatten, mina händer kalla, döda Det var jag som var för stor och inte du som var för trång På det sätt man blir behandlad blir man märkligt nog förvandlad Det vette fan eller Freud men det sker på något vis Jag ska ta min guldmedalj och köra ned den i ditt svalg För att du förvandlade mig från människa till gris Och sen gör jag mig redo för "le grand finale" När jag svärande på tyska drar till närmsta flipperhall Jag flipprar med ett medelmåttigt flipperess finess Men som världens sämsta dumpar jag dig via SMS För jag vill hellre leva medelmåttigt överlag Än med ditt sjukliga behov av att den du älskar ska va svag Jag kommer komma över dig på bara någon dag Men jag kan aldrig glömma bort att hela världens sämsta pojkvän Världens sämsta pojkvän, världens sämsta pojkvän Det är jag! Ja det är jag! Det är jag! Ja det är jag! |