Kommer inte tillbaka
Den jag alltid ska sakna
Fan jag vill bara vakna
Kommer inte tillbaka
Du kommer inte tillbaka

Egentligen visste jag redan när vi startade vår romans
Att den i längden inte hade nån som helst chans
Det var på distans och du skulle snart ut och resa
Det var bestämt sen länge och du skulle inte mesa ut
Och jag förstod hur du resonera
Ja vill man lyckas så måste man prioritera
Men desto mera ont gjorde det i min själ
Men du var tvungen fast du bara ville mig väl
Så hack i häl i kärleken fanns sorg
Men trots vetskapen om att jag skulle få på torr
Så ångrar jag inte en sekund av vårt förhållande
Den lilla tid vi hade ihop var förtrollande
Vållande till så mycket av den jag är nu
Fast det är klart jag har svårare att bli kär nu
Och så kommer det förbli var så säker
Mona Mi för evigt du är mitt sår som aldrig läker

Kommer inte tillbaka
Den jag alltid ska sakna
Fan jag vill bara vakna
Kommer inte tillbaka
Du kommer inte tillbaka

Jag minns så väl flygplatsen dags för adjö
Det var tidig december då marken var täckt av snö
Fan jag trodde jag skulle dö, jag menade på riktigt
Inget annat i livet kändes längre viktigt
Försiktigt tog jag din hand och sa:
”Jag förstår att du måste följa din dröm och det är bra
jag hoppas att det blir allt du vill att det ska va
och kom ihåg vi kommer nog ses igen nån dag”
du slog armarna runt mig och höll om mig så hårt
kramade ur det sista du kunde av det som var vårt
har aldrig haft så svårt att släppa taget som då
men var tillslut tvungen för ditt plan skulle snart gå
du såg på mig med tårar i ögonen och log
sen vände du tvärt på klacken och bara drog
så där stod jag med mitt hjärta krossat i handen
och såg på under tiden vår kärlek rann rakt ut i sanden

Kommer inte tillbaka
Den jag alltid ska sakna
Fan jag vill bara vakna
Kommer inte tillbaka
Du kommer inte tillbaka