Ramunder vore en bättre karl
Om han hade bättre kläder
Drottningen gav honom kläderna ny
Av sammet och silke det fina
-Detta gör mig nästan strång, sade Ramunder
-Jag får nog stig min jämna gång, sade Ramunder

Ramunder gick sig i berget in
Där alla små trollorna såto
Och alla små troll som i berget satt
De månde för Ramunder gråta
-Gråten int' för mig, sade Ramunder
-Jag lo' aldrig åt er, sade Ramunder

Ramunder började raska och slå
Liksom en modiger hjälta
Och alla små troll som i berget satt
De månde till jorden ned falla
-Här inne råder jag, sade Ramunder
-Här inne står mig mycket bra, sade Ramunder

Ramunder gick sig ett stycke fram
Där fick han se storjätturen stånda
Och jätturen tog i och Ramunder tog i jätturens skägg
Så slet han bort köttet från tändren
-Väl illa grinar du, sade Ramunder
-Desto värre ser du ut, sade Ramunder

Ramunder drog sitt stora svärd
Som han kalla dumlingen dyra
Och hugger så jätturens huvud å
Så det for tre spanska milar
-Jag tänkte att det inte skulle ta, sade Ramunder
-Men det nappa lika bra, sade Ramunder

Ramunder lastade skeppena sju
Med guld och ädlaste stenar
Och segla tillbaka till drottningens land
Med skatten från trollornas grotta
-Detta gör mig nästan strång, sade Ramunder
-Jag får nog stig min jämna gång, sade Ramunder