Strupen sig kring kotorna knyta.
Slå sig själv i band.
Läpparna brista, blodet flyta
över rödglimmande tand.

Käken knakar, buken bankar.
Pannan spänns i bågar.
Håret sveds av svarta tankar
och jag skriker om jag vågar.

Bröstet strävt sig självt förtär.
Handen är utav glas.
Jag ligger sömnlös och undrar var du är
i nattens sista fas.

Jag virvlar jag slår i djupaste trängtan.
Gryningssolen stiger varm.
Men du slumrar, du vet inte av min längtan
uppå din pojkes arm.

Jag faller! Jag hör hur världen vaknar.
Aska i min hals.
Min flicka, om du visste hur mycket jag saknar

då sov du inte alls.