Coop forum, eftermiddag, en gnällig, upprörd röst:
"De kommer hit och tar över!" 2010. Höst.
Och ingen pallar svara. Ork räcker inte till.
Nog med sitt eget skitliv, i högerutopin.

"Ingen bestämmer över mig!"
Men du kan inte klara allting själv.
"Ingen bestämmer över mig!"
Man är fri, så ensam man någonsin kan bli.

Valrörelsen är över. Men inget är som förut.
Det har det aldrig varit. Allting är alltid nytt.
"Vi har problem", en mjuk röst som inte menar någonting.
Två vackert sorgsna ögon. Kamouflerad psykopati.

"Ingen bestämmer över mig!"
Men du kan inte klara allting själv.
"Ingen bestämmer över mig!"
Man är fri, så ensam man någonsin kan bli.